Hundarna
Igår när vi kom hem igen så hade Fredrik oxå precis kommit hem (han hade vart på kusten och dykt). Så vi for bort till Daniel, som hade vart hundvakt, för att hämta hundarna. När vi kom så gick Fredrik för att prata med Daniel lite, hundarna kom då ut på baksidan för att hälsa på oss. Jag reagerade direkt på att jag tyckte Sid gick konstigt, men slängde in dom i bilen och tänkte att jag kollar noggrannare när jag kommer hem. Väl hemma så va det ingen tvekan,han var riktigt halt på vänsterbak! Han ville nästan inte sätta ner tassen alls... Efter att ha klämt genom honom lite så va det solklart att smärtan satt i just tassen! Min första tanke va såklart att han har brutit nått i tassen (positiva tankar är inte min grej...). Efter att jag brutit ihop totalt ett tag så samlade jag mig lite och började känna genom honom igen. Jag hittade då ett LITET sår mitt på tassen och konstaterade att han reagerade absolut mest när jag tryckte runt det. Men samtidigt så va såret så sjukt litet att bara tanken att det ska vara orsaken kändes bara fånig. Eftersom jag hade tid till Manco hos Christine på Husaby Hund idag så tänkte jag att när jag ändå är där så kanske de kan klämma in Sid nånstans i schemat, så han fick följa med.
Sid tog det lugnt igår kväll iaf.
Idag så hade jag som sagt tid för Manco, jag har misstänkt en tid att det är något som inte står rätt till med honom, men jag har inte kunnat sätta fingret på exakt vad. Hans smärta har dykt upp på olika ställen och gått över efter en vecka ungefär. Han vart ju riktigt halt på senaste tävlingen i Tidaholm, då var det vänster bakben. Men jag har aldrig trott att just vänster bak var anledningen utan att det bara blivit en pga att han avbelastat något annat. Jag tänkte att jag börjar att gå till Christine (som jobbar med rehab) för att hon skulle få känna genom honom och ge sin syn och att vi sen utgår från det.
Det blev ett ganska kort besök då hon rätt snabbt hittade ställen där han reagerade mycket! Hon sa att smaärtan sitter vid ländryggen eller höfterna, det var lite svårt att avgöra exakt vilket. Men det var iaf en tydlig smärta. Sen saknade han nästan totalt påskjutsmuskler och då hon mätte lårmusklerna skiljde det 2cm!!! på bakbenen på honom! Och precis som jag trodde hade han mest muskler på vänster bak (det han hade ont i när vi var i Tidaholm), så han avbelastar alltså höger bakben!
Så jag fick tid hos Marie (veterinären som har tagit hand om Sid, hon är kanonbra!), hon ska få kolla genom honom och röntga rygg/höfter. Vi fick tid på måndag, jag är redan lite nervös men det känns skönt att äntligen få veta! Det som oroar mig lite extra är oxå hur Manco ska fixa det lugnande, han är ju så jäkla känslig mot sånt där och hans mage pelar ju ur totalt av minsta lilla :/
När Manco var klar så lyckades de klämma in Sid en kortis (de är verkligen toppen på det där stället). Marie tittade på hans tass. Det första så fick hon knappt peta på hans tass, men när han lugnat sig lite så gick det bra. Hennes spontana känsla var väl lite som vår, detta lilla sår kan knappast va hela orsaken! Nu hade ju jag gett honom frukost så vi kunde inte röntga som hon helst ville. Men så tog hon tempen oxå och då visade det sig att han faktiskt hade feber oxå! (Jag hade tänkt tempa han redan igår kväll, men hittade inte tempen). Då sa hon att det där såret kanske har gjort större verkan än vi tror. Så hon skrev ut antibiotika till honom, så han får det och rimadyl i några dagar så skulle vi dit på fredag igen så får vi ta det därifrån. Är han fortfarande så öm då så blir det väl röntgen antar jag. Jag hoppas vi slipper det, tycker han tagit det lugnande medlet sämre och sämre för var gång nu!
Det som verkar lite positivt är att sen vi kom hem så hade jag dörren öppen här och de har fått strövat fritt och han verkar ha blivit piggare och piggare och mindre halt! Det tycker jag talar emot att något skulle vara av! (han har fortfarande inte hunnit få nån medicin) Han har t.o.m tagit upp sina leksaker och lekt lite själv. Men vi får väl avvakta och se. Det är bara att hålla tummarna!!!
